Något stannade i musiken, det blev stumt
Vandringar mellan legobitar och tom väntan

Ett varande i skuggorna som pågår mellan legobitar och löneckeckar

En tågresa till betongen, ett släpande på kassar med tomflaskor som skall pantas

För att hålla undan ångesten, det dåliga samvetet.
Att inte använda sköljmedel för att skapa en bättre värld, att sortera kapsylerna för återvinning.

Att vara tillfälligt anpassad när jag väntar på att återanpassas till jorden, att sova bland tunga metaller och förgiftade sjöar.

Här ska mina tankar styras med förväntningar och uppmaningar, här ska ångesten dämpas med hjälp av antidepressiva små runda mjuka piller, som jag ska skölja ner med kloorfyllt vatten.

Tänkte dom någonsin på hur mitt inre ska vara, när jag väntar, tänkte någon på hur jag skall vara, tänkte dom någonsin på hur jag hade det.

När jag väntar på att bli vuxen, går jag runt i cirklar och väntar på att doktorn ska signera min längtan, min längtan efter att få ro.

Var har ni varit under tiden, före-under-efter.