Ditt skötes sälta bränner.

Jag har den på min tunga.

Och natten gav att jag min lust bekräftar.

Jag  kan få ståkuk, vänner!

Än känna hur min lunga

fick flämta lust, i dina sköna käftar.

Din sötma klisterhäftar.

Jag har den i min andning.

Du doftar junihimmel.

En hel del nattklubbsvimmel.

Nylon och nagellack i allsköns blandning,

Men starkast dina flöden

som glupskt för bort mig, bort till lilla döden.

Du är så satans läcker

att hjärtats slag försvinner.

Jag stirrar blint på dig (och dina vader).

Din nacke! Åh, så smäcker!

Du står där tyst och brinner

och jag får skallen full av eskapader!

Vill jag ha promenader

som dina ögon skiner?

Hör jag att någon snackar

då du har höga klackar?

Ack gud – ta bort min vardag och rutiner!

För nu finns hon, min kära

och detta nu är nu och inte nära.