Klockan var elva när jag cyklade ner till hans lägenhet.
Det var april och jag hade precis fyllt 16 år.
Han hette Göran, var 22, hade rött hår, fräknar och en PV.
Jag var den enda oskulden i min klass och han var den som skulle få nöjet att ändra på detta tillstånd.  
Jag minns inte att vi kysstes eller att vi kramades eller hur det kändes att ha en man så nära.
Men jag minns glädjen och vinden som kylde mitt ansikte när jag cyklade hem igen.
Det var fullbordat, jag var 16 och kvinna.
Vi sågs aldrig igen.

©YM Bohman-09