Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bokstavligen misstrodd



- Och hur var namnet?

- Kim Medku.

- Det finns väl inget q i Kim?

- Nej, det är efter ...

- I efternamnet?

- Ja; Medku.

- Hur var efternamnet, då?

- Det sade jag ju. Medku. Som det låter.

- Som VAD låter?

- Medku. MED - KU.

Tjänstemannen ser tvivlande på ynglingen framför sig. Tänker: en del skall då alltid försöka göra sig lustiga.
- Jag tror vi tar det från bö ... Nej, vi behöver en tolk. Vilket är ditt modersmål?

- Svenska.

Tjänstemannen ger ynglingen en irriterad blick, vänder sig sedan mot datorskärmen och håller händerna, skrivberedda, över tangentbordet.
- Om du försöker vara allvarlig en stund. Jag försöker bara HJÄLPA dig!
Paus.
- Alltså: modersmål?

- Svenska. Det sade jag ju.

Tjänstemannens ansiktsfärg har höjts flera grader och ett par svettpärlor spricker fram ur rynkorna i pannan.
- Man kan väl för fan inte stava Kim med q och påstå att ett osvenskt efternamn stavas som det låter OM MAN ÄR SVENSK!

- Ja, men jag ÄR svensk. Men pappa kommer frå ...

- Ha! Jag visste det. Du kommer hit med dina rasta ... rasta ... konstiga frisyr och mörka hy och tror att du kan inbilla mig att du är svensk och kan svenska! När du inte ens kan få ur dig ditt eget namn! Det är så jävla typiskt för er, komma hit och tro att ... Vilket språk skall tolken kunna?

- Tja, engelska eller flamländska eller franska.

Tjänstemannens haka faller, munnen öppnas, han utstöter ett stönande ljud, ser upp i taket en god stund innan han nedlåter sig till att se på ynglingen och med ironi utbrister:
- Och du talar förståss alla dessa språk?

- Förutom svenska, ja.

Tjänstemannen lutar sig bakåt i sin stol. Lägger armarna i kors över den lätt putande magen och ler snett.
- Och det står förståss inte i din CV? För att du har tappat bort betygen, kanske?

- Det står faktiskt i min CV och betyg har jag. Om du nu bara kan ge mig en bit papper och en penna skall jag skriva mitt namn och mitt personnummer, så jag kommer härifrån någon gång.

Tjänstemannen ger ynglingen penna och papper. Kim skriver snabbt och räcker strax papperet, tillbaka över skrivbordet.
- Kim Medku? Varför kunde du inte säga det på en gång? Sitta där och ...








Fri vers av Anita Hanssen
Läst 218 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-11-01 13:59



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Bokmärks, så klart!!!
2009-11-01

  Carola Zettergren
En strålande satir, eller parodi, det beror lite på, den vandrar ju lite i gränslandet. Vasst hur som helst, underhållande, med ett STORT underliggande allvar...en viktig text!!!! Applåder i massor!!!
2009-11-01

  Mr Lindemann VIP
Ja, inte illa berättat
sedanb kan det utvecklas lite till, då
gör berättelsen mer kompromerad med
2009-11-01

  thyra
Härligt berättat!
2009-11-01
  > Nästa text
< Föregående

Anita Hanssen
Anita Hanssen