Nu värjer sig naturen
för vinterns kalla tid
himlen formar lugnet
för ingen vill ta strid

Snöflingan från skyn
lägger sig på marken
täcker löv och mossa
och buskarna i parken

Knoppen på grenen
sover där sin sömn
uppvärmd av solen
från himlens höjd

Björnen i sin grotta
sover kölden bort
han tycker nog ofta
att vintern känns kort

Blommorna på ängen
vilar under pudersnö
väntar på att våren
väcker strand och sjö

Fåglarna har flugit långt
till landet bort i söder
skogsmusen vid trädet
av tacksamhet glöder

I skogen ligger sjön
spegelblank och klar
ett vilande vatten
under himmel bar

Nu sover skog och äng
sin vintersömns så skön
men plötsligt en morgon
så vaknar den så grön