Du måste tro på det du målar
Sa en vit placeboröst
Bli den hymn du ivrigt skålar
Som ropar ut att du är störst

Du måste lyssna till devisen
I denna tidens melodi
Du är den uttjänta reprisen
Du är förbrukad och förbi

Du måste slimma dina fogar
Du måste vältra dig i fjäsk
Lova guld och gröna skogar
Om ditt stenröse och träsk

Du måste låta tungan glida
Du måste framstå som nåt visst
Dra fram din ofelbara sida
Som en sann förtitalist

Du måste bli en Casanova
Fälla kvinnorna med charm
En veritabel kärleksgåva
Som när Amor vid sin barm

Du måste välja från paljetten
En gräll och egotrippad färg
Putsa ytan, pryd vinjetten
Du vet, din tro försätter berg

Du måste tro på det du målar
Sa en dryg placeboröst...
- Jag bar en tro på solens strålar
- Lik förbannat blev det höst...