Nu tänder sommaren
sin allra sista stjärna
du bjöd mig till dans
jag ville det så gärna

Vi dansade på ängarna
tills sommaren rann ut
och när vi dansat klart
då tog vår kärlek slut

Vi träffades vid bäcken
där vårvinden var skön
när äppelträden spirade
och kärleken var grön

Vi älskade i gryningen
till lärkans ljuva sång
vi såg en älva dansa
men blott en enda gång

Jag trodde du var älvan
du var som själva livet
men något har jag lärt
att ej ta allt för givet

Vi fick några månader
av livet du och jag
en stund av berusning
och sinnligt behag

Så kom den kalla hösten
och allt tog hastigt slut
du försvann som vinden
när sommaren tog slut

Du var nog en älva
det tror faktiskt jag
då kommer du nog åter
med vindarna en dag