hör fortfarande dina steg där ute på verandan
hör att det är du som går där ute

jag vill tro det, tro att du fortfarande kan gå där ute
men jag vet att det är omöjligt

jag vet fortfarande inte varför
jag önskar att jag kunde se och förstå din förvandlig
men det finns inga ord som någonsin kan förklara för mig
det finns ingen tanke som kan laga mig

det finns bara i mitt minne av dig
när du tassar barfota över golvet
och ljudlöst kryper ner hos mig

som får mig att vilja vakna i morgon
och gå vidare