sjukdomsalstrande snötoppar på rönnbären, vi skjuter skator, med vänster hand

jag förgiftar verkan av en substans, i min hjärna, landet ingenstans



så vänder vi och vägrar detta övergrepp, denna påtvingade lobotomi, de kan inte ha rätt

vi somnar stilla till knastrandet och knakandet av fågelns ben som knäcks, i käftarna av grannens misse



vänder oss båda, ligger sked, i mörkret, i vinterns ide

väntar gryning, sångsvala, vårsolens väckande sken

så roar vi oss, till värmen hämtar liv

och katten sträcker sig förnöjt på muren


vilar förtäckta av kylan,

på något sätt,

förnöjda