Kommer

Begär av mig det omöjliga

Släpper inte taget trots lag eller rätt

Ger ingen respit, ger inte efter en tum

Väljer att ljuga, skada, såra

så mycket som möjligt

Och jag ...

som ville hålla barnen utanför

ville att de skulle få älska dig 

lika mycket trots allt

Ville inte kränka dem

genom att säga vad jag tycker ...

Så många år

så mycket smärta

så många tårar i mörkret

tystnad torkade i svarta 

smärtsamma ränder

Allt våld som lämnade spår

i tyg, tystnaden, tempelkroppen

En sådan strävan

efter allt det som inte fanns

allt jag önskat, hoppats, bett för

utan att få svar, utan hopp ...

Pyttesmå gester, ord, tankar

Trodde var eviga gång

Nu får vi det äntligen bra

Nu har han förstått

Nu finns det en chans ...

men DU raserade allt

i en svepande gest

i bloddragen ångest ...

Runt, runt i samma fotspår

Känner igen allt

Har varit där alltför ofta

Vet hur det ser ut bakom kröken

som aldrig når till horisonten

Vet hur det känns att se

det som förnekats

förtalats, bortvaldes, blundades för ...

Smärtan dov, stickande, bitande, skärande

Hopplösheten, ångesten, tröttheten ...

Någonstans förstår du ...

Det finns blodfläckar som aldrig försvinner

från skinnet, från kropparna, från våra sinnen

Doften av järn och rök

Mordbrand med en ny innebörd ...

Brand

Mitt hjärtas brand släckte du effektivt

Sen tände du igen

en förtärande eld som slukar dig, mig, oss

sväljer oss hela, spottar ut oss

Det är den elden som brinner för rätt

rättfärdighet, upprättelse, kraft

Den eld som brinner avundsjukt

förtärande, fullständigt förstörande

Vreden bär styrka i sin famn

Må den behärskas - må vi låta oss behärskas

Låt den utbreda sig utmed jordens krökning

så att alla förstår vikten av givande

konsekvenser av egna handlingar

motstånd mot maktmissbruk

spyor som stinker sanning

min, din, vår

samhällets sanning ...

Du tar inte av dig ringen

Ringen som betydde allt men nu inget

Trotset gör dig inte mer gift

inte mer älskad

ger dig inte någon favör ...

Finns det försoning för fatala misstag?

För det som gjorts medvetet?

Finns det förlåt som rämnar inom oss

till befrielse, upprättelse, mod

som bryter ner hindren

gör det omöjliga möjligt?

Jag har vänt andra kinden till

gått flera mil i dina skor

trott, hoppats, önskat, kämpat ...

Kraften tröt, orken tog slut, gav upp

Först då fanns favören

den jag sökt efter i fackelsken

dag och natt, alla tider, årslingor långa

men äntligen på väg åt andra hållet

bort ...

bort från energitjuvar, hot och våld

bort från förakt, förnedring, förkastelse

I ensamhetens blekfeta gulhet

hittade jag ljuset mitt i tunneln

motivationen att kämpa

likasinnade vänner

som inte ger upp

inte ger efter eller tycker ner

Sann värme, gemenskap, frihet

framför allt - FRIHET

att vara, känna, tycka, tänka

Frihet till liv, till kraft, till skaparglädje

Frihet till ett varda som byggs upp

årsvindlingar bär oss närmre

dess fullkomnad

Evig