syrén

 

 

 

 

mormodern
sitter och stirrar
i den gröna
bersåsoffan

 

vit broderad klänning
lila stråhatt

 

morfadern
okänd, förmodligen
påtänkt

 

nog på
väg

 

längs
doften

Fri vers av Ulf Lagerholm
Läst 688 gånger
Publicerad 2010-03-17 16:49

Skriv ut
Spara som PDF

© Birgitta Wäppling i dikten ser man fotografiet framför sig paret på bänken och kanske skuggan från fotografen som kastas över bilden redan i förgrunden och hur deras väntade barn (som också måste vara diktjagets mamma) i nutid blir diktens åskådare och betraktare, fastän ännu ofödd på fotot vissheten dallrar i sommarvärmen det outtalade ligger skrivet i bådas panna där längs doften där 2010-03-23

Inkarasilas Syrén och mormodern med lila stråhatt, fan så läckert du svungar till det med doft och färgen, allt i Sepia, ja med svart kant kring går han som aldrig blev mer än far till det utomäktenskapliga barnet utanför ramen. 2010-03-18

Mikael Lövkvist Ytterst spännande lyrik. Dikten målar tydliga bilder; mera konkreta sådana än dina mera vanliga abstrakta penselstråk. Samtidigt ges läsaren luft och fritt rum att fantisera runt dessa huvudrollinnehavares sinnliga upplevelser och livsöden. Mycket vackert och stämningsfullt diktat, och betraktat. 2010-03-18

Berit Robin Lagerholm En ömsint ren mycket varm bildvävnad skapar du här i mjuka tydliga klangtoner. Den inbäddade luftningen och slutets slingrande ut i dofter gör ett vackert innerligt kvardröjande. Tycker mycket mycket om denna Ulf. 2010-03-18

Anna Frölander En dikt om ålderdom tänker jag, hur man sitter där och det mesta som man upplever är minnen (genom en doft, en bild, en känsla…), för det är där allt finns kvar. Det tåls att tänka på, vad det innebär att bli gammal. 2010-03-17

Gunnar Odhner En vacker bild! Och en mycket innehållsrik doft måste jag säga. Som många dofter är. 2010-03-17

Cris En blank o fin slant för denna. 2010-03-17

Maria Zena Viklund åh bara älskar uttrycket; nog på väg mot doften, andas gott! 2010-03-17

Sanningsägaren mycket vacker bild slutet är nånting extra! 2010-03-17

Per Teofilusson Mm, som längs en tråd går gubben, vankar i bortatankar, halas ändå in. Gumman har fler flikar i sitt väsen än gubben läser jag mellan raderna, men vad ska hon göra annars? 2010-03-17

sister mary Jag faller direkt för den som närmar sig längs doften :) Speciellt syrén. Tycker om de känsliga ord och dina mellanrum för egna bilder! 2010-03-17

Monika A Mirsch jag vispar mig igenom ditt poem, framåt, bakåt, sådär som mormödrar gör med sina morfädrar i gungstolen och doften är berusande, det håller jag helt och fullt med dig om ... ja och så frågar jag .... 2010-03-17

Gunnar Hilén Har du redan mött våren karl ? Den doften går inte av för brackor...mysvackra rader..."längs" doften... är som pricken över i:et...man SER honom fast han bara är, kanske ?, i hennes huvud... 2010-03-17

stenen/ Yv Ericsson kom att tänka på sången: "jag ska ta morfar med mig ut ikväll".. men här känns det egentligen som, morfar som aldrig kom. ett gulnat fotografi, med glimt av mormor i syrenbersån. och ja, morfarn som aldrig kom. Lukten hm..jaa 2010-03-17

Ishtar Vacker som en varm hågkomst. Som en bild av det som var, men också skulle bli. Tar in den med alla sinnen. Tänker också på gamla veckade fotografier; gula av ålder och brnnande högsommar. Elegant. 2010-03-17

Nina Ahlzén som ett suddigt, veckat gammalt fotografi-man känner doften. Ömsint. 2010-03-17

Carola Zettergren Lekfullt med färg... varm och go...helmysig denna! 2010-03-17