Jag är en nattmänniska(har inget med kattmänniska att göra)
Vaknar till sans framåt midnatt
Då är det bara varulvsTV att välja på

Kärlek ger så mycket glädje
Så mycket smärta, sorg
Kvar blir sopsäcksrummet
där fönstren är täckta
med svart plast

Eftersom jag går sönder annars
måste jag gömma mig där i väntan
på den rätta sprutan
Den syntetiska blandning
som inte uppfunnits ännu

Men i tornet sitter vitklädda varelser
med blicken högt
ljuger mig rakt in i själen
Påstår att allt redan existerar

Nu har jag extraförstärkt sopsäckslocket
mot granater i förklädnad
försöker vränga den stegrande ilskan
bak och fram
Förvandling ljudlös
steglös i vibration