Genom tårarna ser jag
den druckna solen

Hostar blod
i skuggan

av mina mörka
skriverier

Du försvinner

i det förflutna
och i skummet

som bildats
av havets vågor

Vad jag nu ser
är att jag andas och lever

och hur du
göms bakom

minnets lås

Föralltid