Jag drog med dig i mitt fall
Sedan gled du in i mängden
Helt ensam landar jag hårt
I mitten av den röda ängen

Natten gick till sist mot gryning
Botten smakar sött som slutet
Du finner mig bland falna träd
En spindelväv som vrider ljuset

Långsamt tar du mig tillbaks
Dalen tonar maktlöst ut men
Färgerna blir annorlunda
Lossnar sedan helt ifrån duken

Du för min slitna hand
Jag följer var du än går
Trots att sommaren är slut
Så brinner jag som då






Åfgar 2010