Du kunde varit en påminnelse
Av vad som aldrig blev
Ett hål rakt igenom min existens

Istället blev du vätskan i flaskan
Gyllenbrun, slät, full av mod
Självförtroendet jag aldrig hade

Kokain på ett silverfat
Fast tusen gånger mer lockande
Fördärv och frälsning i samma andetag

Ett löfte om himlen runt hörnet
Ett gudomligt opium från ovan
Tryggheten av en äkta vän

En räddande ängel från ingenstans
Som håller mig uppe medan jag sjunker ner
I en avgrund av omvärldens mörker

Du är ett minne av en livstid
Och du räddar mig när
Du håller om mig och
Viskar att jag kan få en dos till