Tänk att man ska behöva krypa...

för sin överlevnad

Tänk att man ska behöva krypa...

långt nere i avgrunden

För att över huvud taget få komma upp till ytan

Och andas lite lycka en stund

För sedan behöva återvända

Och backa tillbaks

Tacksamt och för att man fick

Och för varje gång man ska krypa...

har man hela tiden ångesten...rädslan...inom sig

För man vet aldrig om det var för sista gången

Men man gör det för man skulle aldrig skulle överleva annars

Och ...det är värt det varenda gång