Min kompis Eriks lillasyster hade otur en sommar.
En kväll hade vi bråkat med bönderna på Dala.
Alltså deras barn. När vi kom hem till vårt område
smög några i buskarna och sköt mot oss med luftgevär.
Eva-Lisa skrek till och höll sig för ansiktet. Det blödde
från hakan och det gjorde mycket ont. Någon tog
henne i handen och sprang hem med henne.
Pappa Johan var en lugn man.- Det är inte så farligt
sa han och tog fram Morakniven. Trots Eva-Lisas
protester petade han ut blykulan med knivspetsen
och mamman tvättade av hakan med lite vatten.
Såret läkte och alla var glada att kulan inte träffat ögat.
Några vecka senare var det knivkastning mot trädstammar
i skogen nära husen. Min bror fick ett misslyckat kast så att
kniven studsade iväg med bra fart. Eva-Lisa hade på nytt
otur. Kniven träffade henne mitt mellan ögonen och gjorde
ett blödande jack som blödde mer än kulhålet förut.
Att ögonen klarade sig igen blev det stora samtalsämnet.