Vi Mc-ordonnanser trodde att det inte gick att köra omkull med våra Triumph Trophy när vi hade skidorna monterade. Därför körde vi ibland 4-5 i bredd med armarna i kors och full gas på de isiga vägarna utanför Boden. Det gick bra, men så var vi tre Mc-killar som skulle åka på uppdrag 15 mil från regementet. Det var mörkt och kallt på kvällen. Vi såg varken fordon eller hus när vi körde med våra trygga skidor i vägbanan. Att köra sist var sämst ifall man fick problem med cykeln. Det hände rätt ofta att någonting krånglade. Vi turades om att köra sist, och när det på nytt var min tur kom jag till en tvärare kurva än jag hade trott. I ca 120 km/h snurrade cykeln runt och jag flög av. Jag åkte efter isen en lång sträcka medan Mc-n plöjde djupt in i snövallen. Jag var öm både här och där, men inget var brutet så jag började försöka dra ut min Triumph. Den satt så hårt att jag inte orkade få loss den. Efter en halvtimme kom mina två kompisar tillbaka och hjälpte mig loss.