Den bleka
solen

letar sig mellan
nakna grenar
på träden

det viner
av kyla mellan
hus och igensnöade
gångar

ensamheten smyger
sig på

drar sig in i våra hus

endast ljusstakar brinner
av ömhet där de står
mellan julstjärnor...

dagarna är korta
mörkret täcker
vår innersta längtan

det kommer en tid
då denna månad
är förbi....

då ljuset börjar så
smått dröja kvar

och vår längtan
står över den
ensamhet

som kommer
lika överraskande
varje år

och vid samma tid....

för alldeles för många.