Det är många år sen nu,
åtta kanske nio
Jag minns faktiskt inte riktigt,
och jag vågar inte tänka efter

Du lämnade mig här,
inte ensam men helt tom
Jag minns inte riktigt när jag förstod,
men det var långt efter att du var borta
Du kommer inte tillbaka

Det spelar ingen roll att jag är "vuxen"
Jag saknar dig ändå
Jag gråter som det lilla barn du lämnade den dagen
För när jag saknar dig,
när jag går sönder igen för att du inte är här
Då är jag elva år igen

Jag går sönder varje gång jag kommer på,
att jag glömt något du lärde mig
Jag får ont på insidan
När jag kommer på mig själv,
med att vilja berätta eller visa dig något

Du sa att vi ses snart
Jag tror dig inte
För snart är inte snart nog
Nio år är en oändlighet
Jag saknar dig för mycket
Fortfarande

Vissa nätter vill jag skrika,
för ibland är jag arg på dig
Varför lämnade du mig här?
Du borde vara här hos mig

Får jag komma till dig nu?
Är det okej med dig?
Nej, jag vet att jag inte får,
men det är så mycket jag undrar över
Viktiga saker som jag vill fråga om
Har du glömt mig?
Kan du se mig?

Jag har så mycket kvar att göra här innan jag går

Och om jag väntar ett tag till,
väntar du då på mig?