sen länge

tillsammans
vandrar vi runt

ser igenspikade fönster
och en trasig trappa

tomt och förfallet
står huset

som en gång
var fullt av liv

        *

på vinden fanns
gamla kavajer och hattar
stora plagg åt små flickor
som lekte vuxna
och pratade reson

hårda brödkakor
i en lång rad på en stång
i kallrummets tak

kökets stora skafferi
farmors fristad
där smög man sig in

på ängen hässjor på rad
torrt hö på en vagn
kusiner som gungade hem
högst uppe på toppen
bakom en kraftig ardennerbak

på kökstrappan
farfar med svagdricksglas
i kvällssolen

nätter på höskullen
kusinernas spökhistorier

i bersån körsbärssaft

serverat i farmors gröna glas

            *

mitt i vildvuxenheten
står körsbärsträdet kvar

bersån kan ännu anas

avståndet till ladan
så kort idag

jordkällaren helt intakt

vi går sakta tillsammans
ut genom den gamla grinden

© Eva Langrath 2010