Förra Julen var det mycket kallt.
Juldagskvällen var det -25 grader. Jag skulle in genom ytterdörren till vårt hyreshus när jag såg något kolsvart, orörligt till höger. En vacker koltrast blundade så att det gula ögat inte syntes. Den verkade död där den tryckte sig mot ytterväggens kalla puts. Det verkade som den sökte värme i vinkeln mellan väggarna intill ytterdörren. Jag brukade se ett koltrastpar pila mellan buskarna utanför husen under somrarna. Den svarta hanen lättast att hinna observera, medan den oansenligt färgade honan var svårare att upptäcka.
Några ungar har jag aldrig sett, men det borde ha funnits sådana.
Nu låg den svarta hanen orörlig och jag ville hjälpa den, men hur?
Fast det var sent ringde jag till min kamrat ornitologen och bad om råd. Han höll med mig om att det inte var bra att ta in den i huset, men att jag kunde täcka över fågeln på något sätt. Jag bröt kvistar av julgranen och byggde ett litet vindskydd över den orörliga koltrasten. Det blev en fin liten koja med många lager. Till slut gick jag in genom ytterdörren och tittade på granriskojan
genom glasrutan. Det sista jag tänkte på innan jag somnade var den fina fågeln. Måtte den överleva natten!
På morgonen var det lite snö på kojan men den var tom. Spår i snön visade att koltrasten gått ut och flugit sin väg.
Jag har sett en svart koltrast flyga kring husen i somras.