Jag var ung och smärt när det hände. - Hjälp, kom och hjälp mig, skrek en ung
kvinna som stod på knä framför en jättestor snöhög. - Min lilla pojke har fastnat inne i snögrottan och är alldeles förtvivlad och gråter. Tveksamt tittade jag in i den smala gången. Det var alldeles svart därinne men pojkens gråt var hjärtskärande. Gången var så trång att jag fick hålla armarna utsträckta rakt framför mig och hasa mig fram bit för bit. Det gick väldigt sakta
men jag kom långt in i grottan innan det tog helt stopp. Gången svängde tvärt
åt höger och jag kom inte förbi kröken. Det kändes väldigt olustigt och jag försökte krypa tillbaka men det gick inte. Jag satt fast och höll på att få panik.
- Hjälp mig ut, ropade jag, men kvinnan kunde inget göra. - Min pojke har kommit ut, ropade hon lyckligt till mig. Jag blev bara mer och mer olycklig i min
snöfälla. Äntligen kom det mer folk till platsen och några starka män lyckades
dra mig ut ur gången.
Mamman tackade mig för mitt räddningsförsök fastän hennes pojke tog sig ut
själv.