vinden viner utanför
snön yr i klasar

får en bild av hennes man
med ett stort hål i bröstet

denna vår kommer hon inte
att stå med ändan i vädret
i sin vackra välskötta blomrabatt

jorden kommer att sakna henne
hennes idoga arbete att förvandla
en stor bit mark
till något himmelskt

hon skickar en rörande kram
till honom genom mig
samt saker som bara de två
känner till

det är många som kämpar
med sin skepticism
som öppnar dörren på glänt
när de saknar livstecken
från den de planerat
att åldras tillsammans med

även barnen får en chock
men de bestämmer sig
ganska snabbt ändå
för att de måste gå vidare
ingenting blir bättre
av att sluta leva

en sanning som är stark
på båda sidor

jag ser ut genom fönstret
på vinden som är kraftfull
ändå skröplig i sin avsaknad
av synliga änglar