du sitter skönt i din stol

rad efter

 rad

numrerade platser

de finare sitter i holkar

eller är det burspråk

ser lite från ovan

lite snett

pudrade näsor

pudrade kinder

läppar röda

ögonskuggade fransar

draperande skrudar

är de

aktörerna

du sitter skönt i din stol

rad efter

 rad

numrerade platser

i till viss del bågar

där i salongen

lampetter

levande

lågor

skänker

behagligskymning

harklande

hostningar

nysningar

söks kvävas

prasslande påsar

skräp skjutsas ned på golvet

ridån går upp

de skrider

in

i ett obevakat ögonblick

i ögongnistas

ljuständan

flyger hennes ros

till dig

är du en kvinna

flyger hans ros

till dig

harklandenysningsfnysningsvågen

stiger avskyende

sssssss

det var bara teater

du säger

det vet jag

tack och lov vet jag också att den är slut

rosen i min hand

den kan du ej

ta ifrån

mig

lampetterna ljus stiger upp

sannljus

fyller

rosen

den är ej teater

den innehar

en helt annan roll

den sista

akten