Flickan, hon sitter vid skogsparkens bryn
glädjefullt lyfter hon blicken mot skyn

Solstrålar leker på kinden

Fram kommer välboren farbror som ler
-Följ med in i skogen, så snällt jag dig ber-
Skuggorna dansar i vinden

-Följ med in i dunklet där du kan få se
de finaste gåvor blott jag dig kan ge-

Korparna skingrast vid grinden


Aningslöst tar hon i främlingens hand
Låter sig föras mot lockelsens rand

Åskmoln sig tornar och braka

Plötsligt så ändras en faderlig min
förvrids till ett ohyggligt varulvagrin

Himlafogarna knakar


Hårt bultar hjärtat i småfågelns bröst
vingarna flaxar i ångest och fasa
Odjuret ryter med ursinnig röst
blommorna sloknar och vindarna rasar
då oskuldens ögon i saknad av tröst
förintas i vilddjurets brasa

Kampen är över och dagen tar slut
försänker sig mökret i vargarnas tjut

Aldrig hon kommer tillbaka

-nej, aldrig hon kommer tillbaka