Pilbågen spänns

Luften känns spänd
känns som vakum

Tunn dimma
svävar över ängarna

Nattens sista slöjor börjar
skingra sig bort från

grusvägen, in i ett par diken

Solens första leende
strilar igenom den tunna dimman

Just då skjuts pilar
rakt ut i gryningsdimman
mot några vackra nyvakna rådjur
Jägaren går för att hämta liken

men i den tunna dimmans dans
har rådjuren fått en sprudlande
livsny levnadschans

jägaren vet inte varför eller hur

Lite längre bort småspringer
rådjuren på lätta fötter,
ändå ganska fort

Luften känns lätt
Solen blir nu stark

Jägaren tycker det är orätt

fast jägaren inte ens
skjutit på sin egen mark.