En sträckt och vriden rygg, kändes i vridningen som Turning Torso, den fick mig att virvla långsamt in till min doktor efter smärtor i en dryg vecka. Arbetskamraterna accepterade mina högljudda kvidande dessa dagar, när jag av ohejdad vana gjorde de rörelser som inte längre var tillgängliga för mig. Efter hand tröttnade de på skriken, mina då, eftersom de redan hade tillräckligt med skrik på småbarnsavdelningen på förskolan, så de föreslog att en doktor kanske inte skulle skada i mitt fall.

Jag tog vanliga värktabletter, men de hjälpte inte. Jag fick rådet att buffra, alltså ta två tabletter och sedan två till efter en timme, så skulle de hjälpa upp emot sex timmar. Det funkade en stund men inte länge. Smärtan hade blivit molande och hindrande, så något måste göras. Doktorn skrev ut värktabletter. Ja, värktabletter! Hur låter det?

Direkt efter att ha läst bipacksedeln förstod jag att tabletterna inte skulle göra mig bättre, utan sjukare, men inte på samma ställe då. Alltså värk-tabletter! Flera biverkningar som dåsighet, yrsel, illamående och huvudvärk, var vad jag kunde vänta mig om jag tog dem. Sådant här ville jag inte ha utan jag ville bli smärtfri, pigg och glad. Glad blev jag när jag tog fram en kapsel för att titta på den och mina initialer TK stod på ena hälften av kapseln. Det såg snyggt ut, men de blev inte mer aptitliga för det.

Dock vet jag att värktabletter kan hjälpa också, och jag kan ju inte gå ut med dålig marknadsföring då jag satt min signatur på dem.

Smärtan håller på att ge med sig som väl är :)

(c) tk.