då putslustigheten övertar

visar sig skrattet

men

tårarna och sorgen

bärs inom

och lockar inte

till skratt

så 

ögon torkas

och ryggen sträcks

för saknaden

bär inga skratt

utan

endast sorglig smärta

tung att bära

och motvikten

blir just putslustigheten.

(c) tk.