Nu flyger varje
slända ut över
den magiska sjön

med tunna slöjor

älskar den sin tid.

Nu kastar vingarna
av sig alla sina rädslor

och för fram sin
egendans med
sina slöjbeklädda ansikten

dränkta i livssorger
men vet med sig
att någon har just Nu

blivit född att älskas.

Utan eller med slöjor
leker drömmar bakom
en åtråfylld drake
som kastar av sig
sina skor inför en tro

att här kommer ingen
annan in och här
har vi vår sköld

täckt med miljoner rädslor

men kärleken avslöjas ändå
när natten faller in.

Tacksamheten står där
och väntar bakom varje drapperi
och ibland spelar någon på
våra strängar utan att fråga lov.

Hit men inte längre
skingrar vi oss någonstans
flyr från dagens ångest
in under någons starka vingar.

Jag flyger nu med dig
för dina tunna vingar säger mig
att du alltid älskat mig...
och du ska veta att jag också
älskar, älskar och älskar Dig!