cirklar runt
tiden står still
pausad
varm sommar, tidig höst
fast bara försommar

solen ser
disar mjukt min sorg

den eviga
utan läkning

läks för en stund
i tidens paus

mellan medeltid
och nu

kyrkogården
där min far
och andra vilar

väntar inbjudande
i kyrkan står de på rad
insvetsade urnor
av tidlös kärlek

vi väntar utan tid
säger de

tröst