Svenska terrorister

Kan iakttagas i stort sett året runt. Var och en med sina egenheter och olägenheter. Det börjar redan i januari när tystnaden efter nyårsklockorna just har infunnit sig. Skotermarodören. En terrorist som med hjälp av sin dundrande maskin kan uppväcka vilken friluftsmänniska som helst. Det sägs att även de vilande på kyrkogårdarna har börjat klaga på oväsendet på en i övrigt relativt lugn årstid. Terrorn fortsätter resten av vintern och kan även förstöra äggmålningen på påsk med sin höga decibelnivå och övriga vibrationer.

 Tidigare ansågs denna form av terrorism till en del kunna uthärdas då spåren efter dem lämpade sig väl för gångare som sökte tystnaden i skogen men numera har mattorna på dessa tingestar smalnat av och till följd av detta kan man numera likna dem mer med vintriga dikesmaskiner.

Nåväl, våren kommer, skotrarna parkeras och vedhuggarmarodören framträder. Iförd hörselskydd och en högljudd motorsåg anträder  han sitt värv. Knappt hinner tuppen kackla på morgonen innan ljudföroreningen börjar. Denna farsot synes också vara smittsam bland kvarterens vuxna karlar. Knappt har en gjort färdigt så är det dags för nästa insjuknad att ta vid.

Ett knapp månad till, och det är dags för nästa feberyra. Nu har värmen som ska torka den kluvna och sågade veden gett upphov till att det grå¨gräset fått grön färg och börjat växa ovanför skosulorna och måste därför avverkas. Enligt gräsklipparterrorns traditioner bör klippningen ske i gryningen, gärna vid sjutiden, lördag eller söndag.

När våren så småningom övergår i sommaren flyttas oväsendet även över till vägarna. Motorcykelterroristen står där beredd att ta över ansvaret med sina fordon. Många av dessa är så kallade självskruvare, vilket betyder att de medelst verktyg har förmåga att plocka sönder sina ljuddämpare. Dock betyder det inte att de får ihop densamma. Följden blir ibland att en flercylindrig motorcykel kan höras en halvmil innan den kan ses. När man väl ser den är ljudet svårt att skilja mellan en Stalinorgel (rysk flerpipig kanon, vanlig i andra världskriget i Ryssland) och en modern dragster (Tävlingsbil som kör 400 meter mellan varje verkstadsbesök)

Semester, blå himmel, varmt badvatten, fin sand och plötsligt. En ny marodör dyker upp! Nu har skoterterroristens maskin hoppat i vattnet och blivit en vattenskoter. Friden är borta! Än en gång!

Så fortsätter terrorsommaren ändå tills jägarterroristen framträder med sina övningsskottsalvor, dessa kan uppgå till ett stort antal innan licensen för den riktiga skjutningen är erhållen.

Efter att älgjakten med alla sina irrande fyrhjulingar avslutats inträder den lugnaste perioden på året. Jakten är slut och ingen snö eller gräsväxt att tala om. Just när man börjat kunna sova på helgmornarna kommer än en gång det vita från himmelen. Många rastlösa terrorister ser då sin chans och springer ut i boden för att rycka igång snöslungan innan det vita guldet tinat bort. En och annan oaktsam sten som åker in i slungan och krossar ett fönster, förhöjer naturligtvis känslan åt oljudet som är som musik för den borne terroristen.

Snön håller sedan igång både slungterroristen och skotermarodören resten av året till glädje för oljebaronerna och skattesamlarna som bidrar med oljudet när de släpper ner alla pengar i sina gigantiska spargrisar.