Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Och sedan tappat igen. Det är nog gamla känslor med nya ord.


Till min bästa vän; ett förlorat men återupptaget löfte

Jag måste skriva det här
om hur vi nästan somnade i hissen,

om hur hemligheterna flöt ut långt efter att ljuset släckts,

ut mellan våra fötter där du låg under hissknapparna och
kokosläsk i munnen och bröd svällde i magen men

det gjorde ingenting att vi var lite knäppa.

Vi kan springa vart vi vill, du och jag,
vi ska erövra världen bara genom att
hålla ögonen öppna,
hålla hjärtat svävande


Och låt mig aldrig drunkna igen!
I mörkret, på asfalten,
kvävas under ensamhetsstenar

Snälla du

Lova mig det så ska jag lova dig att
jag ska krossa dina murar.
Jag ska korsa dina gränser och jag ska
strö stjärnor i dina ögon.

Jag ska få dig att känna.
Jag ska få dig att gråta, skratta, blöda och gråta ännu mer.

Sedan ska jag skriva Elit över hela din kropp, med kniv.

Så att du aldrig,
aldrig någonsin
kan suddas ut igen






Fri vers av HjälpMigFly
Läst 213 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-09-23 00:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

HjälpMigFly
HjälpMigFly