i varje sorg bor en blomma 

vaksamt hopkrupen 

en vilande grip 

bärande på minnenas skatt 

under dyrbar snö

regntid –

i själens enkla boning

en läcka –

sekunder blir till ljusår

bryter igenom 

tungt täcke i dubbel natur 

hård jord och mjuka känslor

se upp

premiär för första föreställningen av Blomman

– nu ännu vackrare och med stärkta kronblad

ett genrep för livet, 

festen kan börja.