Vers:

Jag följer dig till tiden tar slut
vinkar ett stilla farväl
då du mot nya äventyr färdas.

Du greppar tyst min hand,
lagom hårt,
så jag vet,
du vet,
jag är där.
Det är ditt farväl.
Sakta
sakta
går vi därifrån
modfällda
med gråt i hals
med minnen så goda.
Nu du rest
långt
lånt
bort.
Till himmelen
gick din färd.

Refr:

All din kärlek spelas
för mig
för oss
i vindens sus.
Än jag hör dessa kloka ord
ditt skratt så lent,
så mjukt.
Speciellt om våren,
om sommaren i
skogens vajande kronor.
Det sägs att allt har en början
ett slut.
Jag lever nu,
du lever där
vid himmelens strand.
Du far långt bort
med änglarna till drömmarnas
porlande vatten.

Vers:

Nu jag lever kvar
för jag vill.
Såg hur änglarna
reste med dig
till oändlighetens
sköna ocean.
Minns dig
har dig med mig
din kärlek finns kvar,
den lever ännu.

refr:

All din kärlek spelas
för mig
för oss
i vindens sus.
Än jag hör dessa kloka ord
ditt skratt så lent,
så mjukt.
Speciellt om våren,
om sommaren i
skogens vajande kronor.
Det sägs att allt har en början
ett slut.
Jag lever nu,
du lever där
vid himmelens strand.
Du far långt bort
med änglarna till drömmarnas
porlande vatten.