Det finns en viss orättvisa i det här
i min förbannade kärlek
i mina jävla drömmar,
och Alltid, fan ta mig Alltid,
är man 2 steg ifrån

Det spelar ingen roll hur jag älskar
hur rosenblad faller ur mina andetag
hur fåglar kvittrar i lovsång
över henne
Min Vackra
Min Gudinna

För det finns en orättvisa i det hela
och inget spelar någon roll
och jag har tvingats spy upp alla rosenblad
skrumpna, torra och skavande
från mitt förmultnande inre
och fåglarna tystnar
ruvar kutryggade i skuggan

men när det sista ljuset falnat
och den sista pusten unkenhet rapats upp
vänder jag ögonen åt ett annat håll
och ser all skönhet jag missat
den tid jag föll för längtan

och Då finns Hon där
Oh ja, då finns hon minsann där.
griper tag med giriga klor
kräver sin plats
på piedestalen

Men jag sparkar ner henne nu
mitt hjärtas längtan
Jag låter henne falla
och slå sig hårt
om det är det hon ämnar göra
För fick hon inte alla chanser i världen?
Fick hon inte tid?
All tid,
Och mer därtill?

Då
Inte nu
Inte mer

För det är min tid nu.
Min tid
Min

Jag är värd så mycket mer än smulor.