Glasmannen, vart ska du hän?
Skall du lämna mig här i natten,
Vila bland bilar på landsvägar bakom ratten
Staden gnisslar tandplåt i migrän.

Glasmannen, akta dina bräckliga knän!
De är svaga som ytan på vatten
se upp för den som gömmer druckna ögon under hatten
han med kavajskjorta med doft så frän.

Må du se de farliga,
genom annat glas än dig själv,
se på de alla genom sot och dygd.

Dom som är så varliga,
när de stapplar över älv,
når med skakiga armar över bron som just blev byggd.