Golvet ligger täckt
med sotat tidningspapper
svärtat vid kanterna
av tårar och smutsigt regn

Från de dragiga väggarna
känns starka dofter
stanken från unkenheten
ligger på plankorna

Tomma mjölkpaket
trängs på ovalt köksbord
genomskinliga flaskor
är tömda på rusdrycken

Sotröken från spisen
kretsar som en dimma
de smutsiga filtarna
bär knapphet av värme

En bakad råglimpa
det enda ätbara
möglig kring ytan
men oundvikligt god

Travarna med böcker
vittnar om läskunnighet
Strindberg och Molière
förblir kulturella tankar

Cigarettröken den stiger
ur den spräckta kanalen
snarkljuden från britsen
går i takt med urverket

Cirkusbiljetten den rivna
bär tydliga fotspår
ett sommardagsminne
från ett annat skift

Råttlorten den vidriga
är ett tecken på tid
en labyrint i det oändliga
av mänsklighetens öden