Din blick är hård och tom
ord som skär genom livets alla glasdörrar
ditt hjärta färgas svart
vem är du som tror dig ha rätten att skada
Betraktar dig bakom låsta grindar
allt jag kan se
ett tomt skal
endast en påbyggd fasad
sjuk
svag
dina elaka ord skvallrar om ditt tillstånd
du är svart som natten
din maktkänsla som inte biter sig under mitt skinn
Jag är fri från dina blickars makt
dina ord fastnar inte längre i min själ
Jag är fri
men du är fortfarande i ditt fängelse
din ondska får du bära själv
din mantel får du själv tvätta
du är din egen smed
allt du skapar blir till sten av dina känslor
ingen kan andas den luften du andas
när dom väl sett igenom din påklistrade fasad
försvinner ditt offer
Du får bära den mantel du själv sytt
å jag är fri från din makt
Ondskan ligger inte längre i min säng