Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

en vän.

Sen kommer insikten om hur ensam jag är
att alla nya vänner är ytliga bekanta
att alla gamla vänner är några jag inte längre
hinner träffa
att mina närmaste vänner har försvunnit ut
bland nya vänner, skola och ja livet
att den person jag umgås mest med är min mamma
att den enda jag verkligen kan snacka med är psykologen
att ingen vågar bli nära vän med mig
eller att jag inte tillåter dom
Jag behöver vara ensam men ibland är det så skönt
att känna sig behövd.




Fri vers av BitterFittan
Läst 226 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-12-17 22:55



Bookmark and Share


    ej medlem längre
En text som på ett bra sätt uttrycker paradoxen i att samtidigt behöva mycket tid för sig själv men ändå ibland vara i behov av lite sällskap. Ensamheten kan ju vara både en välsignelse, ett ljuvt tillstånd av sinnesro där man verkligen får vara i fred och göra vad man vill, och en förbannelse, när man för en gångs skull skulle vilja möta någon som man kunde prata om precis allt med. Men närheten är nog tyvärr inte alltid helt enkel eftersom att risken att såväl såra som att själv bli sårad blir så påtaglig när man öppnar sig och vågar det hisnande steget att släppa en annan levande människa in på bara livet. Sånt kan ju kännas både underbart och fullkomligt fasansfullt på en och samma gång och ge upphov till allt från kärlek till total förkrosselse. Men livet Gör ont ibland, så är det bara, och kanske måste man även gå på bra många hårda smällar innan man äntligen hittar en verklig själsfrände. Fast, som sagt. Lätt är det alls inte att visa sig skyddlös och sårbar. Och i vissa stunder så kan ensamheten även vara en befrielse. Till och med något att söka sig till och föredra.
2011-12-24
  > Nästa text
< Föregående

BitterFittan
BitterFittan