Och klockor slår
över de drömmar
som har krossats och de som har byggts upp
Tusen händer som
famlar
efter ljus i ett mörker-glömt
Jag sitter inte ensam längre
ännu inte nöjd
För klockorna
de fortsätter slå
över ett borttappat hopp
Om att segla
Om att tala
med någon som mig själv
Där kvinnor
och män inte är de är ingenting
Jag vill drömma
mig bort till en plats
Där månen spelar dag och natt
Människor håller sig till sig själv
De sitter i sina fönster
och sjunger
de sjunger för en ständig natt
i ensamhet
i kreativitet
Och, visst, klockor slår,
över krossade drömmar
Och, visst, jag sitter kvar
Men i landet av Ingenting
lever jag