Jag dödar tid,
snör skorna och sparkar mot den så hårt jag kan
försöker vänta tills nattens ogenomträngliga kompakthet sväljer vår värld hel

Söndersplittrat, allt är sönder

Försöker dölja det, dölja allt
greppar i bitar av min hud, fastnar med försöken hängandes i luften
bara en liten tid till är planen, tanken
vad som väntar bakom nästa hörn har vi ingen aning om längre

kanske är allt bara
ett simpelt försök till att inte dö mer

Det är som att händelserna stannat upp här,
långsamt bara tar ett skälvande andetag i väntan
Jo, väntan är det som sliter sönder så mycket
gör den döda stillastående tiden outhärdlig, men
det spelar ingen roll

Ingenting spelar roll så länge även du fortfarande håller dig vid liv

och medan allt blixtstilla fortsätter framåt
blir jag allt bättre på att gråta tyst











Bara håll dig vid liv vännen, snälla