kinderna blossar röd
det illröda blottas alltmer

kallt

det svider om den lena huden
kylan tilltar
den består det syns på träden
att det kalla lamslår allt levande liv

gör åkerbrasor av stelande leder
i tappra försök att återta livets hetta

kallt så det förslår

kylan håller i sig den vägrar släppa sitt grepp
skogen huttrar till i den kalla luften
den ruskar om så att rimfrosten yr

en talgoxe flyger sin kos
i tron om att värmen är någonannanstans