De blickar du sänder mig

Kunde förvandla allt
till gråaste sten
kall och tråkig
stod jag kvar

En rörelse i fast form
i tusen år, innan saningen
väckte mig
här kunde jag inte längre stå kvar
längre, vi hade stått för länge
stilla

Allt hade lämnat mig
här fanns ingenting kvar
ensam i mörkret
en främling som
fortfarande söker svar

Du kunde kalla mig för orakel
jag hade inget eget namn
såld! var viljan i andras händer
Sverige hade aldrig varit mer än en
slavhandel utan plats och klockslag
men ändå kunde man räkna alla offer
som vi lovade aldrig mer
skulle upprepas! aldrig mer!
människor har mer värde än så!