Under en skymningsblå januarihimmels sista ljus
är träden redan mörka som hos spanande Marcel
medan en sprucken milsten i backens svaga gatlyktssken
- från en svensk stormaktstid som förlängesedan flytt -
med kungligt monogram förärad och beprydd
står placerad i anakronismernas potpurri

Gräsänderna, å sin sida,
kurar vid dammen en bit längre ner
till högljudd näbbkonversation engagerad och intensiv
för de vet att efter vinterns köldgradersmil
när sommaren äntligen spruckit ut:
så ska deras ungar hindra motorvägstrafiken
en stund där E4:an går fram
- naturens civila olydnad i och ur ett äggskal -
i en högtidlig andparad från skog till sjö
under eftermiddagsklarblå junihimmel
ackompanjerad av försommargrönska skir
så tuta fåfängt då den som behaga det vill

Små duniga varelser som därefter
flyter på lika bra som trafiken åter gör
- på väg mellan Stockholm och "Combray" -
när de simmandes håller hov i Rocksjön
- långt ifrån gråkappans förstenade vägmärke
och vintermörkret vid dammen uppe i parken -
som elva små glimmande guppande guldmynt
kungligt regerandes den solbelysta vattenytan
på spaning efter deras eget här och nu
dessa prinsar och prinsessor
av gräsändernas fridfulla släkte