Tänk den tiden vi hade, när vi båda var friska.
Saknar dom vi var och dom vi kunde bli,
Hur vi älskade varandra och våra sorger ännu inte fanns.

Ditt livs togs nästan av en överdos,
mitt togs nästan av en depression,
tänk när vi hade den friska variationen av varandra,
när vi hade allt man kunde önska,
När vi ännu inte hade något att sörja.

Men drömmar tar slut,
Vaknar nu upp i vår verklighet,
I resten av världens mardröm.

Snälla, lägg ner allt,
Skada dig inte mer än vad du redan har gjort,
Livet kanske vänder en dag,
Missa inte den chansen.

Min älskade....