näst intill står nästan nästa text
vilande strilande ilande och far lika
fort in som ut som en pil från ena hjärtat
till det andra och förundras snabbt som ögat
bildat av tidens ondskefullhet och skönheten
badar i ett blodbad om nästa liv stiger in i
mitt nuvarande liv och nästa sida kan vändas
upp och ner eller få lov att vara sämre än nu
så jag vänder om och går hem till min nästa text

jag skulle så mycket med mycket och nästan
hade jag funnit svaren på flera gåtor när
jag plötsligt darrade av nästa kyla och bladen
i mitt själsträd hade börjat vika sig likt Satan själv
som jag sa till att vika sig lägga sig åtminstone ett tag
så jag kunde ta bort några förvillande jag
för att sedan bara sortera rensa inför nästa text

men nej det blev inget sedan eller jag gör det sen
för då har jag bättre kraft eller vilja att skapa
växa växla min cykel in på en annan växel
förknippat med en knippa dill sätter jag väl min
sista potatis när jag tycker det jag tycker men
det skulle väl vara själve den om jag inte någon gång
skulle lyckas bättre och bättre med framgång i nästa text...