söndag eftermiddag (14:34).
sitter på en bänk gömd bakom en liten djungel av asplöv. jag hade plockat fram min termos och hällt upp dricka i muggen när du gick förbi, bort mot gungorna.

du gungar och jag dricker ur min mugg. det är snart september och solen värmer knappt längre, asfalten är kall och insekterna har dött.
du tittar på mig när du tror att jag inte ser. men jag ser. jag ser dig hela tiden under mina sönderdruckna, sönderrökta ögonlock.

jag tittar upp mot sensommarsolen och blundar. bilder tecknar sig på ögonlocken, ditt hår pendlar fram och tillbaka när du gungar, små vattendroppar i ögonbrynen när du kommer upp ur nydalasjön klockan kvart över två på natten.

jag öppnar ögonen och du sitter nu bredvid mig på bänken.
vinden blåser mellan oss.
”vad dricker du?”
jag tar ett djupt halsbloss och blåser ut röken mot det gulnade gräset.
”te”
du tittar upp från marken, på mig.
”det luktar inte som te”