Redan medlem?
Logga in
Ett skepp mot salighet
det finns en väg som leder bort den vägen har jag seglat på vita skepp mot salighet över ytan, under himlen
ombord på genvägarnas farkost flytandes fram längst strömmarna som tar dig genom natten men ändå aldrig ända fram
i ett avtrubbat tillstånd blir hela världen färglös nyanserna försvinner i takt med kemikalievågornas gungningar
har du en gång kommit hit vill du aldrig mer tillbaka för allt som känns det skrämmer så döda åter du min smärta
är det inte du som bär mig och jag slumrar på ditt däck jag bordar dig och du ger mig samma resa som igår
på en färd genom tiden i sällskap med sorgen och smärtan är du ett välsignat skepp mitt kära lilla vita
(e-12
Fri vers
(Fri form)
av
Christian Eriksson
Läst 384 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2012-05-19 00:20
|
Nästa text
Föregående Christian Eriksson |