Jag tvättar mig med vattnet som rinner ner från kranen.
Ser mig i spegeln känner mig smutsig ändå har vi de renaste vattnet.
Är jag verkligen mänsklig min spegel säger något annat alla fall.


Våra ögonen har stirrat färdigt, nu vattnas våran kärlek i munnarna.
I flera minuter byter vi vatten med varandra adrenalinet kommer in i mitt blod system kärleks elden är född. Jag blev plötsligt mer än bara en människa tack vare mänskligt vatten.


Jag ser ut över Atlantens horisont.
Med ena foten på land i ett land som gjorde förändring på hela världen.
Den andra foten på ett trappsteg i början av Atlanten. Vattnet gjorde mig mänskligt ren.